• Kombinera denna lära med Du och Jag.

Svenska	Japanska	Svenska	Japanska
vid (mötesplats)	de	vid (klockslag)	ni
under tiden / nutid	ai-da	före (klockslag)	ma-e
i (mötesplats)	ni	i (klockslag)	na-ka
till	e	framför	ma-e
under	shi-ta ni	nära / vid	chi-ka-ku
med	is-sho ni	på	u-e ni
utan	na-shi de	över	mu-kô ni
för	ta-me	igenom	tôt-te
från	ka-ra	ovanför	u-e ni
Efter	a-to	Tvärs över	yo-ko-git-te

/ChibiNihon.blogg.se

Säsonger

Sommar: na-tsu
Höst: a-ki
Vinter: fu-yu
Vår: ha-ru

Videoklipp: Seasons

---

Dagar

• Personligen tänker jag att Yobi är slang för jobbig, jobbdagarna för japanska är sju.
• Yobi betyder Förberedelser.
• Dagarna representerar olika element i naturen, måne, sol, eld, träd, vatten, guld, jord

Måndag: get-su-yô-bi
(Getsu = Måne, Mån-Dagen)
げつようび or 月曜日

Tisdag: ka-yô-bi
(Ka = Eld, Eld-Dagen)
かようび or 火曜日

Onsdag: su-i-yô-bi
(Sui = Vatten, Vatten-Dagen)
すいようび or 水曜日

Torsdag: mo-ku-yô-bi
(Moku = Träd, Träd-Dagen)
もくようび or 木曜日

Fredag: kin-yô-bi
(Kin = Guld, Guld-Dagen)
きんようび or 金曜日

Lördag: do-yô-bi
(Do = Jord, Jord-Dagen)
どようび or 土曜日

Söndag: ni-chi-yô-bi
(Nichi = Sol, Sol-Dagen)
にちようび or 日曜日

Videoklipp: Days of the week

---

Månader

• Om du tittar på getsuyôbi ovan (Måndag) så ser du att det är "Mån-Dagen". Måne = 日 (Uttalas: Gat-su)
Varje månad betyder i snitt Första Månen, Andra Månen, Tredje Månen etc. Eftersom räkningen i kalendern är uråldrig i Japan kallas dem "Måne", det är dock en sed som följt med Japan ända sedan forntiden.

Januari: i-chi-gat-su
(Betyder typ Första Månen)

Februari: ni-gat-su
(Betyder typ Andra Månen)

Mars: san-gat-su
(Kan du gissa vad det står på japanska?)

April: shi-gat-su
(uppmärksamma att 4 uttalas Yon eller Shi, men eftersom Shi även betyder Döden så använder jag personligen Yon flitigare, dock krävs det att man uttalar Shi för denna månaden. Se Siffror 01 för mer information kring siffror.)

Maj: go-gat-su

Juni: ro-ku-gat-su
(Betyder typ Sjätte Månen)

Juli: shi-chi-gat-su
(uppmärksamma att 7 uttalas Shichi eller Nana i användning av siffror. Jag personligen använder Nana flitigare för att det är lättare att komma ihåg, det krävs dock att man uttalar Shichi för denna månaden. Se Siffror 01 för mer information kring siffror.)

Augusti: ha-chi-gat-su

September: kyû-gat-su
(Har du fått kläm ännu vad denna betyder?)

Oktober: jû-gat-su
(Betyder typ Tioende Månen)

November: jû-i-chi-gat-su
(Betyder typ Elfte Månen)

December: jû-ni-gat-su
(Betyder typ Tolfte Månen)

Videoklipp: Months


/ChibiNihon.blogg.se

Du behöver inte kunna bra matematik för att kunna uttala orden, låt dig inte skrämmas av tankesättet i högra spalt. Lär dig att om du skall säga högre än 10 (jû) som t.ex 14 blir tankesättet 10 + 4 (jû+yon = jûyon). Skall du säga 40 är det 4 + 10 (yon+jû = yonjû). Logiskt tänkande, även om den är annorlunda jämnfört med det svenska tankesättet.

#	Uttal	Tankesätt
11	jû i-chi	10 + 1
12	jû ni	10 + 2
13	jû san	10 + 3
14	jû yon	10 + 4
15	jû go	10 + 5
16	jû ro-ku	10 + 6
17	jû na-na	10 + 7
18	jû ha-chi	10 + 8
19	jû kyû	10 + 9
20	ni-jû	2 x 10
22	ni-jû ni	2 x 10 + 2
26	ni-jû ro-ku	2 x 10 + 6
30	san-jû	3 x 10
31	san-jû i-chi	3 x 10 + 1
40	yon-jû	4 x 10
44	yon-jû yon	4 x 10 + 4
49	yon-jû kyû	4 x 10 + 9
50	go-jû	5 x 10
57	go-jû na-na	5 x 10 + 7
60	ro-ku-jû	6 x 10
68	ro-ku-jû ha-chi	6 x 10 + 8
70	na-na-jû	7 x 10
71	na-na-jû i-chi	7 x 10 + 1
75	na-na-jû go	7 x 10 + 5
80	ha-chi-jû	8 x 10
83	ha-chi-jû san	8 x 10 + 3
90	kyû-jû	9 x 10
100	hya-ku	10 x 10
101	hya-ku i-chi	100 + 1
109	hya-ku kyû	100 + 9
123	hya-ku nii-jû san	100+2x10+3
178	hya-ku na-na-jû ha-chi	100+7x10+8
213	nii-hya-ku jû san	2x100+10+3
298	ni-hya-ku kyû-ju ha-chi	2x100+10x9+8
300	san-bya-ku	3 x 100
400	yon-bya-ku	4 x 100
500	go-bya-ku	5 x 100
600	ro-ku-bya-ku	6 x 100
700	na-na-bya-ku	7 x 100
800	ha-chi-bya-ku	8 x 100
900	kyû-bya-ku	9 x 100
999	kyû-bya-ku kyû-jû kyû	9x100+9x10+9

/ChibiNihon.blogg.se

#	Romanji	Alternativ	Svenska
0	zero	rei	noll
1	i-chi		ett
2	ni		två
3	san		tre
4	yon	shi	fyra
5	go		fem
6	ro-ku		sex
7	na-na	shi-chi	sju
8	ha-chi		åtta
9	kyû	ku	nio
10	jû		tio
1a	i-chi-ban		första
2a	ni-ban		andra
3e	sam-ban		tredje
4e	yom-ban		fjärde
5e	go-ban		femte
6e	ro-ku-ban		sjätte
7e	na-na-ban	shi-chi-ban	sjunde
8e	ha-chi-ban		åttonde
9e	kyû-ban	ku-ban	nionde
10e	jû-ban		tionde
100	hya-ku		hundra
1000	sen		tusen
10.000	man		tio tusen

Tänk på att
• "Alternativ" stapeln innehåller uttal som också fungerar, ingen större skillnad.
• Zero uttals "see-ruu"
• Romanji innebär uttal.

---

Andra siffror
En fjärdedel: yom-bun no i-chi (fyrtal av ett)
En tredjedel: sam-bun no ichi (tretal av ett)
En halv: ham-bun (halv av ett)
Tre fjärdedelar: yom-bun no san (fyratal av tre)
Alla: zem-bu
Ingen / inga: na-shi

---

/ChibiNihon.blogg.se

Svenska	Japanska
Ursäkta mig (utrop)	su-mi ma-sen
Ursäkta mig (artigt)	go-men na-sai
Ja / Nej	hai / iie
Okej / Coolt!	i-yo / su-goi
Jag talar inte Japanska	Nihongo dame desu
Hej / Goddag / God eftermiddag	kon-ni-chi-wa
Hej, jag heter ____	konnichiwa, watashi wa ____ desu
Hej, jag heter ____ (artigt)	konnichiwa, watashi no namae wa ____ desu
Hej då	ja-ne (ungdomligt) , sa-yo-na-ra (artigt)
God morgon	o-ha-yô (go-zai-mas)
God kväll	kom-ban-wa
God natt	oya-sumi-na-sai
Tack / Tack så mycket	arigato / domo arigato gozaimasu
Sverige	swe-den

Att tänka på
• Desu uttalas alltid des med ett dövt u. Exempel. "Wa-ta-shi wa Chi-bi Ni-hon des."
• Sverige uttalas "suee-dee-n"

/ChibiNihon.blogg.se