Utbildning
Japan har utbildning länge spelat en viktig roll i samhället. Redan 1872 infördes obligatorisk skolgång, som ett led i moderniseringssträvandet som kom i och med meijirestaurationen. I stort sett hela befolkningen förmodas ha varit läskunnig redan vid 1900-talets början. En demokratisering av skolan inleddes efter andra världskriget, under den amerikanska ockupationen av Japan. Det system med 6 + 3 år av obligatorisk utbildning följt av 3 + 4 år av frivillig utbildning som etablerades då gäller än idag. Japanska skoluniformer

Den obligatoriska skolgången består av 6 år shōgakkō (motsvarande svenskt låg- och mellanstadium) och 3 år chūgakkō ("mellanskola", motsvarande svenskt högstadium). Efter detta följer tre års frivillig, avgiftsbelagd fortsättningsskola, kōkō (motsvarande gymnasiet) dit så många som 96% av japanerna fortsätter. Omkring 30% fortsätter därefter till den vanligtvis 4 år långa högre utbildningen och ett av Japans 580 olika daigaku (universitet) eller ett av 660 yrkesinriktade högskolor med kortare (oftast 2-3 år) utbildning, tankidaigaku (ungefärlig översättning, korttidsuniversitet). Intagning sker generellt med att man gör ett antagningsprov till varje enskilt universitet man är intresserad av, och först sedan efter att man blivit antagen och valt universitet kan välja vad det är för ämnen man vill studera. Skoluniform är ett obligatorium fram till universitet.

Japanska skolor är omtalade i västvärlden för att de ska ha en jämförelsevis hård disciplin. Sant är att en japansk skolungdom går till skolan hela 243 dagar om året, till skillnad från en svensk som går 180. Det är också sant att många tvingas gå i så kallad juku, extraskola, och att japanska elever trots oftast större klasser klarar sig bra i internationella kunskapsjämförelser.

Allmänt om för- och nackdelar med uniform
Förespråkarna för skoluniform anser att det förhindrar tävlingar om märkeskläder. Barn med mindre välbemedlade föräldrar slipper därmed känna sig utanför. En skoluniform kan även bidra till att stärka gemenskapen och skolidentiteten. Det är också möjligt att skoluniform minskar mobbning.

Med skoluniform ges eleverna möjlighet att hitta andra sätt att uttrycka sin personlighet än genom ytlig klädhets. Eleverna har vidare alltid möjligheten att ge uttryck för en eventuell personlig klädstil på sin fritid, vilket även är situationen för många yrkesarbetande. Denna frihet är dock illusorisk i den mån elevernas klädval styrs av modeindustrin.

Förespråkare för skoluniform menar att många fördomar är baserade på skoluniformer i ålderdomligt snitt. Numera finns det dock skolkläder i moderna utföranden.

Motståndarna anser att skoluniform är ett ingrepp i den personliga friheten och att det kan sänka självkänslan för elevdemokrati. Man menar även att mobbare ändå hittar något annat att reta sig på, att man bör stoppa mobbningen på andra sätt och lära eleverna att acceptera att man har olika kläder och att man är olika.

Vad tycker du?
Snyggt eller fult med skoluniform?