Kagemu
Rädslan för nummer
Super Smal Lägenhet
McDonalds OS Kampanj Med Klagomål
McDonalds i Japan sa på onsdagen att det var flertal glas som lbivit återlämnade efter att 78 personer rapporterat fabriksfel med OS-temats kampanj.
Snabbmats-jätten sa att det hade fått över 130 klagomål efter att dela ut tillhållarna till köpare av "Value Sets", som inkluderade pommes frites och en läsk, under sin "Olympic Cheer Coke Glas kampanj" under juni och juli.
McDonalds säger att de gav bort sex miljoner tillhållare i Japan, varav vissa med glasen fattades bitar på sina kanter eller insida på grund av ett tillverkningsfel.
Personligen bojkottar jag McDonalds och jag tycker det är skumt att de kör sin glas-reklam fortfarande efter alla dessa år, kanske bör de se över sin mat i stället?
Att hyra en lägenhet / hotell i Japan
Sök efter "Gaijin House" över google innan du reser till Japan, du kanske kan finna några blliga alternativ utanför de större städerna. Det är dyrt att bo i ett stort hus eftersom majoriteten av invånarna i Japan bor faktiskt tätt intill varandra. Som studerande kan man dela bostad med någon för att komma riktigt billigt undan. Det är även viktigt att du betalar hyra i god tid och oftast betalar man i förskott, kan du göra detta så visar du att du är en ärlig och bra människa i ögonen hos en hyresvärd. Det finns massor av alternativ när det gäller bostad, allt från våra vanliga sängar till mer traditionella hyreshus och lägenheter där du kan sova i futon. Mer information om bostad och viktiga papper:http://gogonihon.com/sv/studera-japanska-utomlands-i-japan
Att sitta på golvet
Allmänt om Japans utbildning och skoluniform
Japan har utbildning länge spelat en viktig roll i samhället. Redan 1872 infördes obligatorisk skolgång, som ett led i moderniseringssträvandet som kom i och med meijirestaurationen. I stort sett hela befolkningen förmodas ha varit läskunnig redan vid 1900-talets början. En demokratisering av skolan inleddes efter andra världskriget, under den amerikanska ockupationen av Japan. Det system med 6 + 3 år av obligatorisk utbildning följt av 3 + 4 år av frivillig utbildning som etablerades då gäller än idag. Japanska skoluniformer
Den obligatoriska skolgången består av 6 år shōgakkō (motsvarande svenskt låg- och mellanstadium) och 3 år chūgakkō ("mellanskola", motsvarande svenskt högstadium). Efter detta följer tre års frivillig, avgiftsbelagd fortsättningsskola, kōkō (motsvarande gymnasiet) dit så många som 96% av japanerna fortsätter. Omkring 30% fortsätter därefter till den vanligtvis 4 år långa högre utbildningen och ett av Japans 580 olika daigaku (universitet) eller ett av 660 yrkesinriktade högskolor med kortare (oftast 2-3 år) utbildning, tankidaigaku (ungefärlig översättning, korttidsuniversitet). Intagning sker generellt med att man gör ett antagningsprov till varje enskilt universitet man är intresserad av, och först sedan efter att man blivit antagen och valt universitet kan välja vad det är för ämnen man vill studera. Skoluniform är ett obligatorium fram till universitet.
Japanska skolor är omtalade i västvärlden för att de ska ha en jämförelsevis hård disciplin. Sant är att en japansk skolungdom går till skolan hela 243 dagar om året, till skillnad från en svensk som går 180. Det är också sant att många tvingas gå i så kallad juku, extraskola, och att japanska elever trots oftast större klasser klarar sig bra i internationella kunskapsjämförelser.
Allmänt om för- och nackdelar med uniform
Förespråkarna för skoluniform anser att det förhindrar tävlingar om märkeskläder. Barn med mindre välbemedlade föräldrar slipper därmed känna sig utanför. En skoluniform kan även bidra till att stärka gemenskapen och skolidentiteten. Det är också möjligt att skoluniform minskar mobbning.
Med skoluniform ges eleverna möjlighet att hitta andra sätt att uttrycka sin personlighet än genom ytlig klädhets. Eleverna har vidare alltid möjligheten att ge uttryck för en eventuell personlig klädstil på sin fritid, vilket även är situationen för många yrkesarbetande. Denna frihet är dock illusorisk i den mån elevernas klädval styrs av modeindustrin.
Förespråkare för skoluniform menar att många fördomar är baserade på skoluniformer i ålderdomligt snitt. Numera finns det dock skolkläder i moderna utföranden.
Motståndarna anser att skoluniform är ett ingrepp i den personliga friheten och att det kan sänka självkänslan för elevdemokrati. Man menar även att mobbare ändå hittar något annat att reta sig på, att man bör stoppa mobbningen på andra sätt och lära eleverna att acceptera att man har olika kläder och att man är olika.
Vad tycker du?
Snyggt eller fult med skoluniform?
Räknar kalorier för varje steg
Vill du vara nyttig? Gå nästa gång i trapporna :)
Tema: Trötta studenter! Del 4 av 4
De sista 10 fotona.
Del 4 av 4.
Tema: Trötta studenter! Del 3 av 4
Ja, man behöver ju sin energi!
Del 3 av 4
Tema: Trötta studenter! Del 2 av 4
Här kommer fler bilder!
Del 2 av 4.
Tema: Trötta studenter! Del 1 av 4
Japan startar sitt nya år fräscht
Japan firar nyår mellan dagarna 1-3 Januari.
Bakvänd text, Japenglish
Nendo Solo Show
Ledsen att det tagit flera dagar utan din vardagliga dos av Chibi Nihon. Förhoppningsvis kommer det att rulla på som vanligt igen inom kort.
Nendo Solo Show - Minimalism i Tokyo
http://www.weheart.co.uk/2011/08/25/nendo-solo-show-taiwan/
Skriv under, så är brevet ditt!
Japanska Post
Ett land med personlig service och en gnutta paranoia
Skogarna i Japan
Trots landets höga befolkningstäthet och höga efterfrågan på mark täcker skogen i Japan 2/3 av landets yta. Detta beror på att dessa skogar växer i bergstrakter av sådan topografi att risodling och bebyggelse i någon större omfattning inte kan bli aktuell, bergen är helt enkelt för branta.
Skogen är också en värdefull råvara för byggnationer, särskilt av den traditionella japanska stilen med mycket trä, och har följaktligen brukats ganska omfattande genom hela landets historia. Idag bedrivs skogsbruk på 90 procent av skogsarealen. Den återstående tiondelen är troligtvis av avgörande betydelse för att binda upp vattenflöden vid de ihärdiga regnen och därmed undvika översvämningar i de lägre delarna av landet. Det är förstås inte så ädla skäl som omtanke för andra områden som hindrat en vidare exploatering, utan främst den bristande lönsamheten i att bedriva skogsbruk i dessa otillgängliga trakter. För att möta konsumtionen importerar Japan istället mycket timmer, främst från Sydostasien och då särskilt från Indonesien och Malaysia.
Det finns återplanteringsprogram för skogen och den återplanteras främst med barrträd. Det viktigaste virkesträdet är som nämnts Sugi, Cryptomeria japonica, som behöver god vattentillgång för att växa snabbt. Det är dock främst statliga skogar som återplanteras vilket gör att en stor andel av skogen är självsådd, ganska blandad, lövskog. De privatägda markerna är uppdelade mellan ett stort antal små skogsägare, vilket också bidrar till att skogsbruket blir mindre effektivt. Utmärkande för de japanska skogarna i jämförelse med de svenska är den stora variationen med många olika trädarter.
De japanska skogsområdena omfattar subtropisk skog, tempererad skog och barrskog, där den senare finns i de högst belägna och nordligaste trakterna medan de subtropiska finns i lågläntare delar i söder.
I de täta lövskogarna är marken alltid skuggad så snart löven slagit ut på träden, markvegetationen består därför mest av tidiga vårblommor som sippor och skuggtåligare växter som vissa ormbunkar och pioner. Till dessa skuggväxande växter hör också ett helt släkte kallaväxter, Arisaema. Dessa anses mycket vackra och har på grund av sin skönhet skövlats i stor omfattning och de är idag akut hotade. I de subtropiska skogarna, som är ständigt gröna finns även klätterväxter, till exempel lianer som kan växa sig lika höga som träden och breda ut sig i krontaket.
För de flesta japaner är dock allemansrätten något man har ganska litet av. Den svenska allemansrätten är långt borta; privata skogar, som utgör huvuddelen av skogsarealen är totalt förbjudet område. Även skogsområden som inte är avlysta av den anledningen är okända för gemene man, då de omsusas av mycken mystik och sägner om att man kan bli kamikakushi (kvarhållen av andliga väsen) i skogarnas mörker. Som en följd av detta, saknar japanska skogar därför till största delen stigar. En annan sak är att den ofta höga och frodiga växtligheten också gör skogarna betydligt mer tätbevuxna och mörka än sina svenska motsvarigheter. Detta gäller också skogarna i de norra och mellersta delarna av landet, den förhållandevis "nordiska" artsammansättningen till trots. Friluftslivet företes i första hand i anslutning till vattendrag och på senare år har det blivit allt populärare att vandra sig upp i bergen, både till fots på sommaren och på skidor på vintern.
Trädgårdar har växter med iögonenfallande blommor inte en lika framträdande roll, det handlar mer om form och trädväxter. Detta ställs på sin spets i bonsai, där man odlar små långsamväxande träd av vanliga skogssorter som tall och en i krukor och vårdas pretentiöst under lång tid för att växa på ett vackert sätt. Och så finns förstås körsbärsträd, själva sinnebilden för det blomstrande Japan, som numer främst finns odlade i varianter som är framtagna med tanke på sina fina blommor snarare än frukterna. Det är en stor folkfest att betrakta den korta körsbärsblomningen, människor vallfärdar i mängder till de vackraste planteringarna under blomningen det är allmän folkfest och ses som vårens ankomst. Det finns dock kvar en del körsbärsträd i skogarna och även de vilda körsbärsträden skall vara en stor fägring för ögat.
Heliga skrin och platser. Del.2
Människor besöker helgedomar för att betala avseende inför Kami eller för att be om lycka. Helgedomar blir även besökta under speciella händelser som t.ex. nyår, setsubun, shichigosan och andra festivaler.
Nyfödda barn är traditionellt fått en helgedom några dagar efter födseln, och många par som håller sina vigslar där.
Läs mer.. (engelsk länk)
Shinto: Torii, Komainu, Ema, Omikuji, Shimenawa, Scen
På bild Torii, en ingång och utgång till en helig plats. De flesta Torii är gjorda utav trä och många är målade oranga med svart tak och fot.
Kami
Kami (神) är en japansk beteckning för gudarna i Shinto (神道). Shintoismen i Japan innehåller den kinesiska läsningen shin av ordet kami. Man kan översätta kami med "gud", "andeväsen" eller "själ". Kami kan vara både naturandar, människosjälar, förfädersandar och mer konventionella gudar. Detta har gjort att det hävdats att shintoismen har åtta miljoner gudar, vilket bör ses som synonymt med ett oändligt antal. Kami finns dock inte oberoende av människan, det krävs någon dyrkan av ett ting för att dess Kami ska få liv. När människan dör blir hon också en Kami som kan leva vidare, om hennes familj dyrkar henne. Traditionen att dyrka sina förfäder är alltså det som garanterar ett liv efter döden, då ens familj tack vare denna tradition kommer att dyrka en efter ens död.
De flesta Kami finns i naturen eller bland människorna, det finns dock också de som istället står att finna i ”den höga himlens plan”, skiljt från jorden. I Japans feodalsamhälle representerade jordliga kami allmogen bland människor, höga kami adeln. Den viktigaste Kami som dyrkas är solgudinnan Amaterasu, härskarinnan över "den höga himmelens plan". Kami kan också vara onda. Barn som hinner dö innan man skriver in dem i templets lista blir till onda andar. Också Kami från ens mat kan bli hämndlystna om man inte visar dem respekt genom bordsbön. En viktig del av shintoismen är fruktan för och blidkan av sådana onda Kami, vilket kommer till uttryck i reningsritualer. Någonting annat som är kännetecknande för shintoismen är en mycket stor respekt för naturen. Hela naturen är värd att dyrka och full av andar som kan vara snälla om man är snäll mot dem. Framförallt storslagna naturfenomen som berg och vattenfall får stor dyrkan. Efterlivet är inte så centralt i Shintoismen som i många andra religioner, det handlar mer om att passa in i livet än att förbereda sig för döden.
Källa: Wikipedia.
Heliga skrin och platser. Del.1
Shinto (神道) eller på svenska ofta shintoism är en japansk inhemsk religion. 54% av Japans befolkning praktiserar än idag shinto, dock oftast tillsammans med buddhism (40%). Namnet betyder "gudarnas väg" (japanskans to är samma ord som kinesiskans tao eller dao i taoismen), och började användas först när buddhismen kom till Japan; dessförinnan hade den gamla religionen inget namn. Läs mer på wikipedia..
Instruktionsvideo nedan från Japan Channel
sökord: helig, plats, heliga platser, shinto, buddism, gyllene, skrin, helgedom, dragon, drake, shrine, sacred
Japanska Rum (ungdomligt) Del.4/4
Några foton är på väldigt stökiga bostäder alltså.
Detta inlägg hamnar under "Kawaii & Mode" pga stil.
Samtliga bilder är från Otvali.ru (ett ställe fyllt med virus!)
Detta är även den sista delen av "Japanska Rum".
Ååå det var den sista bilden i vårt arkiv "Japanska Rum".